Föreläsare
Katja Bonnevier
Katja Bonnevier är koordinator för Skärgårdshavets Unesco biosfärområde och bor i Korpo, mitt i biosfärområdet. Hon är biolog till utbildning. I biosfärområden jobbar man på uppdrag av Unesco med att hitta lokala hållbara lösningar för globala utmaningar. Arbetet med biosfärområdet handlar om att hitta metoder och verktyg att engagera människor att tillsammans värna om naturen och kulturen i sin närmiljö. Genom kunskap och delaktighet stärks människors känsla av tillhörighet.
Kjell Ekström
Kökar har i mer än ett sekel haft en särskild lockelse bland konstnärer. Den särpräglade naturen och kökarbornas liv vid havet har inspirerat otroligt många.
Författaren och konstnären Kjell Ekström har intresserat sig för dessa artister och berättar i sitt föredrag om såväl äldre som nyare konst med Kökarinspiration. Samtidigt som bilderna har ett konsthistoriskt värde utgör bilderna en fascinerande dokumentation av ett svunnet Kökar, ett kalt och vindpinat landskap som karaktäriserades av självhushållning.
Kjell Ekström är till sin utbildning etnolog och konstvetare och ansvarar för Önningebymuseet som levandegör Önningebykolonins historia.
Anders Fridfeldt
Anders Fridfeldt är naturgeograf som varit projektledare för arbetet med att sedan 2018 söka förverkliga ett konstmuseum på Kökar
Kenneth Gustavsson
Kenneth Gustavsson (född 1954 på Kökar) är fil.dr i arkeologi vid Stockholms universitet och docent i nordisk historia vid Åbo Akademi. Sin huvudsakliga arbetskarriär tillbringade han vid Ålands Museum i Mariehamn, där han åren 1982 -1990 ledde utgrävningarna på det medeltida klosterområdet på Hamnö. Gustavsson är numera fri forskare och arbetar idag främst med frågor kring Ålands strategiska betydelse under 1900-talet. Resultaten har han beskrivit i ett flertal böcker och ett stort antal artiklar.
Johanna Henriksson
Philip Hällund
Philip Hällund är en pensionär som fyller sina dagar med vandringar , litteratur och musik i alla möjliga former. Han har sedan 15 år haft en enskild firma som sysslar med guidade turer på Kökar i allmänhet och Hamnö i synnerhet. En vandring i Philips sällskap är livgivande både till kropp och själ.
Ulla Holmbäck-Heurlin
Jag jobbar som kinesiolog, en sorts alternativmedicinsk behandlingsmetod*, sen ett antal år tillbaka och har därigenom bl.a. fått lära mej dessa enkla rörelser – Kinesiowalk – som kan leda till bättre koordination, ökad koncentration och mer fokus i vardagen.
*Kinesiologi – rörelselära- är läran om hur kroppens muskler, leder, nervsystem och inre organ samverkar. Den används för att hitta orsak till problemet samt förstå och balansera kroppens rörelser, funktion och stärka både fysisk och psykisk hälsa.
Satu Kiljunen
Satu Kiljunen är känd som målare och tecknare samt som foto- och videokonstnär. Hon innehade en central ställning som konstnär och regissör i den experimentella Jack Helen Brut-gruppen och deltog i performancer och med miljökonstverk på utställningar i hemlandet. I sitt måleri på 1980-talet forskade hon i relationerna mellan bild och rum.
Sedan 1992 har hon bott och verkat på Kökar, där naturen inspirerat henne till tredimensionella ”teckningar” av öns klippformationer, som hon utformat i lera och ställt ut som installationer tillsammans med kartliknande fotografier.
Hon har sedan 1986 undervisat vid Konstindustriella högskolan och ledde 1997–2000 forskarutbildningen vid Bildkonstakademin, där hon var professor 2000–2003. Hon var 1995–2000 ordförande för statens centralkommission för konst.
Ulla-Lena Lundberg
Ulla-Lena Lundberg är finlandssvensk och åländsk författare, född på Kökar Hamnö 1947, med en stor och variationsrik produktion bakom sig.
Mest känd är hon för sina romaner, men hon har också skrivit dokumentärlitteratur, inte minst Kökar, som kom ut för precis femtio år sedan och innebar ett litterärt genombrott då det begav sig.Kungens Anna och Ingens Anna är romaner med Kökarmotiv, liksom Is som renderade henne Finlandiapriset 2012.
Hennes magisteravhandling, Franciskus i Kökar. Det lilla samhället möter den stora traditionen (1985) behandlar de första
Franciskusfesterna på ön.
Hanna Ljungh
Hanna Ljungh är konstnär baserad i Stockholm. Hon har under en tid ägnat sig åt ett konstnärligt undersökande av den materia vi benämner som sten, mark, jord, land och berg. Hon har nyligen avslutat ett offentligt konstverk tillsammans med tre ytterligare konstnärer på ön Utö i Stockholms skärgård.
Anita Lundin
Statskunskap, därtill akademiska studier motsvarande fil.kand. inom ämnesområdena personal, pedagogik och arbetsmarknadkunskap. Magisterexamen i praktisk kunskap. Ordförande i Stockholms Läns Hembygdsförbund sedan 2017. Under åren 2009 till 2023 ordförande i Brännkyrka hembygdsförening. Politiska och kyrkliga uppdrag under åren 2006 – 2023. Nämndeman i Förvaltningsrätten i Stockholm.
Gett ut ett antal böcker, bl a inom distansarbete, ledarskap, folkbildning, skolhistoria samt en prisbelönt bok om Kökar Hembygdsförening, där rötterna på mors sida finns. Styrelseledamot i Sveriges hembygdsförbund, Leader Stockholmsbygd och adjungerad i Skärgårdsstiftelsen styrelse.
Christian Pleijel
Christian Pleijel är en stridbar öbo som gärna skriver om, resonerar kring och driver på vad som gör ö-samhällen bobara.
Egentligen har han fel kön för att delta i skärgårdskvinnoseminarium men han var kvinna i de nio månader hans mor var havande med honom. Hon var övertygad om att han var en flicka som skulle heta Solveig och berättade det för honom vilket han allt som oftast försöker minnas och lära sig något av.
Han arbetar annars på KTH i Stockholm med att leda kurser om hållbarhet för kinesiska företagsledare, samt är han sakkunnig inom bobarhet vid Åbo Akademi.
Läs mer: Pleijel med i kommitté för ”Nobelpriset i hållbarhet”
Sylvia Sundström
Sylvia Sundström är född och uppvuxen på Kökar. I familjeföretaget Antons Gästhem arbetade hon året om. Sommar tid kom de vuxna, ofta med cykel, för att övernatta. Höst och vår blev barnes och lägerskolornas förlovade tid. Programmet för veckan handlade om skärgård, fiske, historia och kultur på Kökar.
Vistelsen i naturen födde iden om utmärkta stigar för vandringar. Att få dela naturupplevelsn av vilda berg, kvittrande fåglar och mäktigt hav med ständigt ökande antal besökare kändes rätt.
Det framkom också denna tid att kökarborna ville bevara sin historia. Denna önskan ledde Sylvia till en omfattande kulturverksamhet.Först samlande och omhändertagande av kökarnbornas föremål, båtar, traktorer, motorer, verktyg, textilier visor, historier, allt de behövde för att leva sitt liv på Kökar fram till krigstidernas slut.
Hembygdsföreningen bildades 1988 och fick världens bästa styrelse. Kulturverksamheten blomstrade med projekt, teater, musik seminarier, barnläger, bildningskurser, föredrag, dokumentation och husbyggen för föremål. Sylvia har funnits med styrelsen i alla uppgifter som skulle lösas.
2026 är museiområdet klassat kulturarv. Med fågelstationer och naturrum och ett berömt skärgårds museum.
Sylvia och kökarborna hyllades 2023 med Finands Svenska Hembygdsförbunds Silvermedalj. Flera år tidigare mottogs från hembygdsförbundet: Hagforsmedaljen. 2024 tilldelades Sylvia Ålandsbankens kulturpris, utdelat av Ålands kulturstiftelse r.s.
Genom att lyfta fram människorna, deras berättelser, sånger och föremål ur historien har Sylvia levandegjort sitt Kökar genom tiderna.
Folkmusiklaget Kvinnfolk
– Varför är ni bara kvinnor, hatar ni karlar? Sådant och liknande fick vi ofta höra för drygt 40 år sedan när Kvinnfolk började höras på radion, i TV och på olika evenemang på Åland. Det hela fick sin början när de åländska politiska partiernas kvinnogrupper tillsammans ställde till med den första Kvinnodagsfesten den 8 mars 1979. Barbro Sundback ringde Siv som då studerade i Vasa och föreslog att hon skulle samla ihop ett gäng kvinnor för att uppträda med folkmusik på festen. Barbro, Siv och åtta andra spelande kvinnor mötte upp och träffades hemma hos Barbros mamma Isabel en timme innan festen började i grannhuset som då fungerade som konstmuseum. De hittade några gemensamma låtar, övade litet och gick sen över och spelade på festen.
Att spela tillsammans var så roligt så under våren och försommaren träffades vi några gånger hemma hos varandra, lärde oss nya låtar och fick flera medlemmar. Ålands spelmansgille ordnade en spelmansstämma på Jan-Karlsgården i juli varje sommar och där ville vi uppträda. Gruppen hade ännu inget namn, och vi insåg att om vi inte hittar på ett kommer spelledaren Ragnar Boman att kalla oss för ”Damlaget”. Vi bad honom säga att här kommer några kvinnfolk – och insåg i samma stund att där hade vi ett bra namn! Ingen frågar längre om vi hatar karlar och det verkar inte längre vara så provocerande att en grupp kvinnor spelar tillsammans och har en fin gemenskap. Vi har fortsatt som vi började: låtarna vi spelar lärs ut på gehör, så man behöver inte kunna noter för att vara med.
Kvinnfolk har gjort en hel del resor och spelat i bl.a. Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, och på fastlandet förstås och har numera runt 20 spelande medlemmar. Instrumenten är fioler och nyckelharpor, tramporgel och ett eller ett par dragspel. Första lördagen i augusti ordnar vi en egen spelmansstämma i och omkring Önningebymuseet. Första fredagen i varje månad har vi Öppet hus för spelmän i museet och samlar ofta 25 30 spelmän som kommer och jammar tillsammans. Vi ordnar också kurser och konserter med spelmansvänner från både öst och väst. Kvinnfolk har gett ut två CD-skivor och ett nothäfte och välkomnar nya medlemmar. För mer än 30 år sedan spelade vi på Kvinnoseminariet i Houtskär och tackar för att vi får komma igen nu på Kökar.
